Husets fönsterlära · Tommy Johansson, Fönsterkoncept
Spröjs, poster & historien bakom orden
Varför en bred spröjs föreställer en karmpost, vad som skiljer en mittpost från ett flerluftsfönster, och hur gamla tiders hus lever kvar i benämningarna vi använder i dag.
Grundbilden
Två sätt att dela ett fönster
Ett fönster kan delas på två sätt. Förr delades det med karmposter — kraftiga trästolpar rakt genom hela konstruktionen, som gjorde det möjligt att öppna fönstret på flera ställen. Ett sådant fönster kallas flerluftsfönster. I dag får man oftast samma utseende med en bred utanpåliggande spröjs på ett helt glaspaket: den klassiska indelningen, men med bättre isolering och ett enklare fönster.
Förr — 2-luft sidohängt
Äkta karmpost. Två bågar som båda går att öppna.
Nu — vridfönster
En öppningsbar båge med glasdelande mittpost.
Smala spröjs
Dekor — och en fråga om styrka
Smala spröjs får sitta hur som helst — fritt antal, fria indelningar. Det enda som styr dem är hållfastheten: en stående list är styv, en liggande bär knappt sin egen vikt. Därför hålls de stående hela, och de liggande viker för dem.
”Hur får man spröjsen att sitta så stadigt som möjligt? Genom att låta de stående spröjsen vara hela, i ett stycke. Stående är de mycket starkare, och de liggande fäster mot dem.”
”En liggande spröjs tål inte mycket: häng lite vikt på mitten, så börjar den snart likna en banan.”
Breda spröjs & historien
När fönster delades på riktigt
Breda spröjs ser man på större partier, och de bär på en historia. På riktigt gamla hus — sekelskifte och tidigare — breddade man spröjsen för att de skulle synas bättre på håll. Och oftast delade de faktiskt glaset: äkta glasdelande spröjs. Men det som verkligen delade fönstret förr var inte spröjs alls, utan karmposter.
”Förr var det karmposter som delade upp glasytorna – kraftiga trästolpar rakt igenom, lika tjocka som hela karmen. De delade fönstret så att det gick att öppna på flera ställen: flerluftsfönster.”
”Det är en dyrare produkt, med fler bågar, glas, gångjärn och tätlister. Allt det ökar kostnaden, och det är också svårare att hålla fönstret välisolerat.”
Så flerluftsfönstret var det exklusiva, dyra och lite kalla. Och det är just det utseendet den moderna breda spröjsen finns till för att härma.
Imitationen
Samma look, billigare och varmare
Lösningen blev att efterlikna det dyra utseendet utan att betala för det — varken i kronor eller i isolering. Spröjsen görs i aluminium eller komposit, material som är starka nog att bara sättas fast utanpå glaset. Glaset behöver aldrig delas, och paketet kan byggas i två eller tre lager för värmens skull.
”Materialen är så starka och hållbara att spröjsen kan sättas fast utanpå glaset, utan att glaset behöver delas. De kan till och med tas bort när man putsar – knäppspröjs, eller snäppspröjs som de ofta kallas.”
”Breda spröjs finns alltså för att ge samma utseende som de gamla glasdelande posterna. Det ser ut som att fönstret går att öppna på flera ställen, fast det är ett helt glas.”
Och här sluts cirkeln: eftersom den breda spröjsen efterliknar en karmpost, och en riktig karmpost aldrig är avbruten, bryts en bred spröjs aldrig av en smal. De smala viker alltid för den breda.
Del 2 · statiken
Vem är styv nog att bära vem
När den breda liggande spröjsen är kraftig nog fungerar den som en bröstningspost. Då kan den bära de stående smala spröjsen ovanpå ett helt glas, precis som en äkta bröstningspost på en fönsterdörr. Delningen sker där bärigheten finns, inte där glaset tar slut.
”I dag finns kraftiga aluminiumspröjs som är 56 mm breda. De är så styva att de kan snäppas fast liggande och bilda en bröstningspost. Den bär de stående spröjsen, och glaset är fortfarande helt – det delas aldrig i två.”
”På bilden efterliknar breda spröjs ett klassiskt fyrluftsfönster.”
Släktingen
Retrospröjs — sekelskiftet återuppfunnet
Retrofönstret är den fina släktingen: tunnare bågar, mer glasyta, som de gamla stugfönstren. Där löses den glasdelande looken på ännu ett sätt — spröjsen limmas på glaset med varmkant-spacers emellan, så rutorna hålls hela och värmen bevaras, med ett profilerat träspröjs på insidan.
”Förr delade spröjsen upp glaset i flera små rutor. I dag imiteras det i stället: spröjsen limmas på glaset, och mellan glasen sitter en distanslist med varm kant precis bakom. Glaset är alltså helt – och fönstret behåller sitt goda U-värde.”